Vad är en dejt?

Jag hade tydligen en dejt igår. Jag som inte sysslar med just dejta! Att umgås med en ny bekant är väl ingen dejt? Eller? Tydligen så delade inte jag och min nya bekanta den uppfattningen. Klart som fan att det här är en dejt vad trodde du sa han och skrattade, ganska rolig kille måste jag säga. Eh men om du var en tjej? Hade vi dejtat då också? Det blev tyst en stund och jag fick aldrig nåt bra svar på den frågan *lol*. Som sagt vad är en dejt? Är det en början på ett förhållande eller bara ett kanske vi får se? Eller rent av bara en ursäkt att få träffas och så låter det bra med ( vi har en dejt )…. har vi chans att dra oss ur det hela lite lättare om det är just en dejt eller blir det svårare att bryta efter en dejt hmm lite klyven i denna frågan är jag just nu hahaha. Min ” dejt ” hade nog hoppats på lite mera än vad jag har varit rak med hela tiden. Jag är nybliven singel och antingen träffar jag nya bekanta/ blivande vänner…eller så har jag sex och träffar inte sexobjekten mer efter typ 2 veckor that´s it! Åter igen såg jag ett par halvbesvikna ögon stänga igen dörren imorse. Denna gången hände det inget så jag kan stå med ryggen rak och känna att jag inte sårat någon, vet uppriktigt inte sagt om han kommer höra av sig mera eller om han ser sig om efter lyckan någon annanstans. Tråkigt för jag trivs väldigt bra i hans sällskap och vi kan prata och vara bekväma i varandras sällskap utan generade ansikten eller borttappade ord. FAN OCKSÅ just därför sysslar inte jag med dejter för det inger en falsk förhoppning om att något mera ska komma… Hur uppfattar ni en dejt? Är det ett oskyldigt kanske eller är det en förhoppning liknande ( ett halvt lovande ja )

Read Full Post »

Lördag morgon mmm

Nu är det min favoritmorgon åter igen. I lugn och ro flödar musiken på lagom låg nivå och kaffet är precis nybryggt. Mr M besökte mig i mina drömmar i natt igen, aldrig har jag drömt så mycket om någon jag varit starkt förälskad i förut. Jag gillar hur han får mig att må bra i drömmen och känner mig hel när jag vaknar med ett leende på läpparna. Jag vet inte ännu vad dessa drömmar går ut på men många har slagit in i verkligheten helt sjukt att jag redan innan visste att det skulle bli kaos i våra skallar innan jag visade vad jag kände för M. Ändå lät jag inte bli. Sanndrömmar finns uppenbarligen för jag minns mina drömmar ganska väl. Om jag bara kunde smaka på det där underbara leendet han har i en lång härlig kyss skulle jag kunna leva 10 år längre, Hade jag haft hans armar kring mig om så bara för en enda gång, så skulle den dagen aldrig bli till natt. Jag vet att det inte är lönt att ge sig in i något med M som gav ett par hintar i sina sms sent igårkväll men jag avstod, har slutat gissa vad han menar eller verkligen vill det svider nog som det gör ändå att veta att det inte ska bli vi inte ännu.

Det kanske inte låter så men jag trivs med mig själv och att få vara ensam. Jag är inte sjukligt besatt av Mr M, bara lite berusad när han bsöker mig i mina drömmar inget fel med det! Något han aldrig kommer att få veta, något som jag får ha för mig själv när det gäller honom. Denna underbara Lördag har bara börjat och jag hoppas ni alla får en lika skön dag som jag kommer få =))

Read Full Post »

Vart ska jag börja med Mr M

Precis som utlovat ska jag berätta om min förälskelse. Jag kan naturligtvis inte tala om vad han heter så härinne får han heta Mr M. En arbetsflört som bara skulle bli just en oskyldig liten flört tänkte jag och inget mer än så. Jag rider inte två hästar samtidigt den läxan har jag fått lära mig tidigare slutar bara illa. Speciellt om det är en arbetskamrat.

Det hela började egentligen för flera år sen när jag var ny på det stora företaget jag jobbar på. Som bekant sen tidigare jobbade jag kväll/natt. Jag hade jobbat ett litet tag där när jag fick syn på en kille som hjälpte till på min avdelning. Som vanligt tänkte jag inte mycket mer på det tills jag stressad ska ta ett par saker ur en hylla och ser att det välter saker bakifrån hyllan mot mig. Givetvis svär jag irriterat och högt för mig själv. En liten stund senare kommer killen fram och säger lite undanskymt – ehum det var jag förlåt. Jag – JAHA! När jag vänder ryggen till så fick jag en sån där upplevelse ( Hmm vem var det?? ) Sen den dagen har jag alltid haft ett extra gott öga till Mr M.

Så kom ju dagen då jag skulle byta skift av flera anledningar. Som jag skrivit om tidigare gick min första dag ut på att pinka in reviret tråkigt nog, men sen kom respekten också! Jag kom in bra i gruppen och trivdes som fisken i vattnet, att Mr M var där gjorde bara saken till det ännu bättre och vi fick en ganska bra kontakt efter ett tag men nu ska ni få höra min version av det hela. Jag lade märke till en bil med superlätt regnummer stå vid min väldigt ofta. Vi har gott om parkeringsplatser på mornarna ska tilläggas. Av ren nyfikenhet kollade jag upp vem som ägde bilen och det var Mr M som parkerat på ett annat ställe i alla år! Varför  byta nu? Jag var ju inte dummare än parkerade bredvid M´S bil jag heller om han hann före mig till arbetet. Kommer speciellt ihåg två dagar i rad i vintras. Mr M hade nästan hunnit skrapa hela sin bil, det var andra dagen isen slog till på rutorna mitt på dagen och iskallt. Jag kommer ut, säger hej och börjar skrapa min bil och ser hur han drar ut på tiden tills jag är klar med min. Det sista han gör är att dra lite isskrap på mina byxor så det åker ned i skorna när jag passerar honom. – Nämen oj förlåt det var inte meningen fick du mycket på dig? Muttrande sätter jag mig i bilen och kör hem. Först i bilen slog mig tanken att det där var med flit ( det visste jag redan då ). Andra dagen stod M´s bil bredvid min igen. Jag pratar i telefon med en kompis och avslutar en liten tyst mening med ett högt  ( FITTA ) vänder mig om och där står han snygge Mr M yiihaaa bra nystart på ett nytt skift. Det slutar inte där heller utan säger till kompisen vi hörs ikväll. Mr M tittar på mig och säger skrattande – Jag trodde du sa till mig att vi skulle höras ikväll höhö. Han kom väl inte på något bättre just då stackaren. Vi pratade länge och skrattade ihop… mmm vad jag ryser när jag tänker tillbaka på de glada ögonen han hade då. Jag ville ha honom redan där och då och det var där helvetet började för mig… jag var fast och jag visste inte hur jag skulle ta mig ur det järngrepp jag satt mig i. När det är dåligt i ett förhållande är det så lätt hänt att fastna för någon annan och Mr M förgyllde hela min dag genom ett litet leende ( helt ovetandes trodde jag ). Vi fick bättre och bättre kontakt och tillslut blev det nästan som en drog att få vara nära honom så ofta jag bara kunde och detsamma för honom. Vi trivdes bra tillsammans i gemenskap av de andra förstås. Hela hans roliga sätt att berätta saker, hans goa skratt, hans charm och de där blåa förtrollande ögonen. Allt det där som exet inte hade har Mr M åhhh vad jobbigt alltihopa var. Egentligen borde jag tacka honom för han var min ljuspunkt när det var som sämst samtidigt som jag bara kan tänka tillbaka nu och se på allt med nya ögon, fy fan ta honom säger jag nu! Jag vet att han var/är intresserad men vågar inte. Jag vet att vi inte ska bli något ihop,, för vi är arbetskamrater, ni förstår vilken sists vi sitter i. Han kommer aldrig erkänna att han var/är intresserad för mig men det gjorde jag, jag erkände och står för det. Det värsta med allt är att jag har svårt att släppa in folk på riktigt intill mig men han fick komma nära mig, aldrig mera ska jag släppa han inpå mig så igen det slutar bara illa för oss båda två, bäst att låta bli, jag vill bara slita i mitt fucking hår vad orättvist det är. Historien slutar inte här men jag fortsätter i nästa inlägg, jag kommer skriva mycket om Mr M har jag en känsla av.

Read Full Post »

Oj vart ska jag börja?

Jag valde att leva ensam igen, Fungerar det inte mellan två människor så är det ingen mening att dra ut på det. Exet blev naturligvis inte så glad men jag kan inte leva för någon annan än mig själv!  För mig så har vårt förhållande varit slut sen sensommaren, känslorna fanns helt enkelt inte på rätt plats. Blir jag intresserad och förälskad av någon annan ( som är en historia jag berättar om i nästa inlägg  ) så står något inte rätt till! Det var ett par månader sedan exet flyttade och harmonin spred sig direkt i mitt hem så fort han stängde igen dörren för sista gången, det var hela tiden hans närvaro som gjorde mig orolig och stressad på något vis. Ännu har jag inte riktigt hittat mig själv men känslan av frihet är jätteskönt att känna, komma hem och bara få vara ifred från dumma kommentarer, sjuka sexskämt och ständigt viktprat….vilken befrielse det är kan jag lova!

Kommer inte skriva lika mycket som förut men nu är jag tillbaka och på fötter igen efter ett par nedgångar som avlöst varandra. Vi ses snart igen gott folk. 

Read Full Post »